Skillnaden mellan fritidshem och SiShem är bara ett par bokstäver bort. 

I mitten på 1900-talet debatterades det en hel del om den föreningslösa ungdomen i Sverige. Föreningslös ungdom ansågs vara en riskgrupp i samhället. Detta följdes kommande decennier av en utbyggnad av samhällsfunktioner som riktade sig till just unga och deras fritid. Här kom också skolbarnsomsorgen att byggas ut och utbildningar som fritidspedagog och fritidsledare startades. Ett tydligt samhälleligt incitament för att förebygga oönskade beteenden hos unga såsom t ex kriminalitet. Idag ser vi en stor uppsving för allt grövre kriminalitet hos unga. Det som på 70-talet var en snattad herrtidning eller ett paket cigaretter i kiosken har blivit grova våldsbrott, ibland med dödlig utgång. Är det dags att åter göra en satsning på barn- och ungas fritid?

Fritidshemmen idag är framförallt en plats för barn i låg- eller mellanstadieåldern. I åldern 6-9 år är över 80% av alla barn inskrivna i fritidshem. Vid 10 års ålder förändras detta drastiskt då endast ca 38% av barnen fortfarande är inskrivna i fritidshem, för att vid 12 års ålder passera under 10%-strecket. 

Så vad gör barn i skolåldern som inte går på fritids, och finns det en risk med det?

Många barn deltar fortfarande i organiserade aktiviteter på sin fritid, men här ses också en viss förskjutning från t ex 70- och 80-talet då civilsamhället stod för många aktiviteter genom föreningslivet, där föreningslivet stod för kostnaden. Idag förväntas föräldrar finansiera och ibland även organisera fritidsaktiviteter. Barn som bor i utsatta områden har ofta sämre tillgång till organiserade fritidsaktiviteter. Detta gäller även barn med separerade föräldrar eller med vårdnadshavare som är låginkomsttagare. Så visst finns de en hel del unga utanför organiserade fritidsaktivteter också idag. Att vara engagerade på sin fritid i någon förening innebär ju dock inte att det inte kan gå snett, men det måste ses som en skyddsfaktor.

Att vara en del av ett sammanhang där man delar ett intresse eller värde med andra ger också egenvärde hos individen. Att befinna sig utanför ett värdefullt sammanhang innebär ofta att människor söker sig till vilket sammanhang som helst bara för att tillhöra något. För unga människor på glid är kriminella gängbildningar ett sammanhang där många förenas i sina egna utanförskap. 

Det har länge pratats om hur viktigt det är med tidiga insatser för barn och unga. Vad kan då vara bättre spenderade pengar än att satsa på fritidshemmen? Med mer resurser skulle en meningsfull fritid även för äldre skolbarn vara möjlig. Glöm inte heller ungdomsgårdarna som med bättre resurser skulle kunna fånga upp ungdomar som kanske saknar det sammanhang som fritidshem eller föreningsliv ger. 

Åter till SiS-hemmen. SiS, Statens institutionsstyrelse, är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. På SiS-hemmen behandlas ungdomar med allvarliga psykosociala problem men även vuxna med missbruksproblem. SiS tar också emot ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Under de senaste åren har SiS kritiserats av flera olika skäl, bland annat för att det är svårt att rekrytera personal samt för det stora antalet rymningar.

I en rapport från polisen ”SIS och HVB-hem” granskas eventuella kopplingar mellan verksamheterna SIS/HVB och grovt organiserad brottslighet. I studien, som bygger på underrättelseinformation, framkommer att det är sannolikt att den grovt organiserade brottsligheten etablerat sig på HVB-marknaden där kriminella aktörer driver boenden. Samma rapport konstaterar att 60% av de som avviker från HVB eller rymmer från SiS misstänks för grova brott under frånvaron. 

Samhällskostnaden för ett inskrivet barn i fritidshem under ett år motsvarar vad en plats på SiS-hem kostar under 60 timmar. Kostnaden för ett utanförskap för en ung människa uppgår i ackumulerade samhällskostnader till uppåt 20 miljoner i vuxen ålder. För de som hamnar i grov kriminalitet räcker inte den summan. Det måste vara billigare att satsa mer idag, istället för att hela tiden dras med den skyhöga räntan av utanförskapets svallvågor.

En rejäl satsning på barn- och unga i Sverige innebär att våga satsa på förbyggande verksamheter. Fritidshemmet är en betydande skyddsfaktor för många barn- och unga. Tyvärr har inte alla barn rätt till att gå på fritidshem. Ett begynnande utanförskap kan börja tidigt…